Svenska 15-åringars resultat i läsförståelse och matematik fortsätter att sjunka. I Pisa 2025 når Sverige de lägsta resultaten som hittills uppmätts för landet inom de båda områdena. Samtidigt når omkring en tredjedel av eleverna inte upp till vad OECD definierar som grundläggande kunskapsnivåer.
Sverige får 466 poäng i läsförståelse, en nedgång med 21 poäng jämfört med Pisa 2022. I matematik är resultatet 464 poäng, vilket är 18 poäng lägre än vid den förra mätningen.
I båda ämnena ligger Sverige nu på samma nivå som OECD-genomsnittet.
– Sverige, Norden och många andra länder är nere på rekordlåga resultat i läsförståelse och matematik. Det är en bred resultatnedgång som är väldigt oroande och som varje land behöver analysera orsakerna till, säger Christina Månberg, vikarierande generaldirektör på Skolverket.
Nedgången är inte begränsad till Sverige. Även övriga nordiska länder uppvisar sina hittills lägsta Pisa-resultat i läsförståelse och matematik, och resultaten har sjunkit i en majoritet av OECD-länderna.
Enligt OECD går det inte att peka ut en enskild faktor som förklaring till utvecklingen. Länderna uppmanas i stället att analysera orsaker på elev-, skol- och samhällsnivå.
En av tre når inte grundläggande nivå
Samtidigt har andelen svenska elever som inte når upp till grundläggande kunskapsnivåer ökat kraftigt.
I läsförståelse handlar det om 31 procent av eleverna, jämfört med 24 procent 2022. I matematik har andelen ökat från 27 till 34 procent.
– En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. Det är mycket allvarligt eftersom att läsa och räkna är grundläggande färdigheter i skolan, i vardagen och för att kunna delta aktivt i samhället, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Stora socioekonomiska skillnader
Pisa 2025 visar också fortsatt stora skillnader beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund.
Bland elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når 49 procent inte grundläggande nivå i matematik. Motsvarande andel är 45 procent i läsförståelse och 38 procent i naturvetenskap.
För elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är andelarna betydligt lägre: 19 procent i matematik, 17 procent i läsförståelse och 13 procent i naturvetenskap.
– Vi har nu en situation där nästan hälften av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte når upp till en grundläggande nivå i matte, och det ser nästan lika illa ut för läsförståelsen. Så ska det inte se ut i svensk skola, säger Anna Castberg.
Skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna har dock inte ökat i Pisa 2025. I stället har de minskat, vilket enligt Skolverket beror på att även elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund har försämrat sina resultat betydligt.
Oförändrat i naturvetenskap
I naturvetenskap ser utvecklingen annorlunda ut. Sverige får 485 poäng, vilket inte är någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med Pisa 2022. Även här ligger Sverige på OECD-genomsnittet.
Bland de nordiska länderna presterar Finland bättre än Sverige i naturvetenskap, medan Danmark, Norge och Island ligger på en lägre nivå.
Pisa-resultaten visar också att svenska flickor och pojkar presterar på samma nivå i matematik. Flickorna presterar däremot bättre i läsförståelse och naturvetenskap.
Samtidigt finns några positiva resultat när det gäller skolmiljön. Svenska elevers upplevda trygghet har ökat sedan 2022 och ligger över OECD-genomsnittet. Eleverna har också hög närvaro och upplever ett gott lärarstöd jämfört med OECD-länderna i genomsnitt.
