Sveriges Lärare kräver åtgärder från politiker och ansvariga huvudmän efter de försämrade svenska resultaten i PISA 2025. Lärarförbundet pekar bland annat på behovet av mindre undervisningsgrupper, mer tid för lärarna och tidigare stöd till elever som halkar efter.
– Det här ett resultat som kräver handling. Vi är förbi tiden med bortförklaringar. Nu krävs åtgärder från politiken och från ansvariga huvudmän, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Svenska 15-åringars kunskaper försämras ytterligare i PISA 2025. Samtidigt uppmäter OECD-länderna som helhet sina lägsta genomsnittliga resultat hittills i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.
Sveriges Lärare konstaterar att Sverige inte är ensamt om utvecklingen, men anser att det inte gör de svenska resultaten mindre bekymmersamma.
– Sverige är långt ifrån ensamt om utvecklingen, men det gör inte vårt eget resultat mindre bekymmersamt. Vi lärare har länge varnat för vad som händer när elever inte får stöd i tid, undervisningsgrupperna är för stora och lärarna inte får tillräckliga förutsättningar att göra sitt jobb, säger Anna Olskog.
Oro för försämrad läsförståelse
Förbundet pekar särskilt på utvecklingen inom läsförståelse. Enligt pressmeddelandet pekar OECD på en långvarig nedgång och försämrade färdigheter när det gäller att värdera information, koppla samman olika källor och kritiskt granska det man läser.
– Läsning är grunden för nästan all annan kunskapsinhämtning. I en tid när elever möter enorma mängder information och AI-genererat innehåll blir förmågan att läsa noggrant, värdera källor och tänka kritiskt ännu viktigare. Vi måste skydda tiden för läsning, både i skolan och utanför den, säger Anna Olskog.
Samtidigt varnar Sveriges Lärare för att försöka hitta en enda förklaring till de försämrade resultaten. Förbundet anser att bland annat pandemins betydelse behöver analyseras ytterligare och att sambandet mellan användningen av AI och kunskapsresultaten är komplext.
– Vi ska vara försiktiga med att utse en enskild syndabock. Skärmar, AI eller pandemin kan inte ensamma förklara utvecklingen. Nu behöver vi förstå vad som faktiskt fungerar i de länder som lyckas stå emot nedgången och lära av det, säger Anna Olskog.
Kräver mindre grupper och mer tid
Sveriges Lärare lyfter fram tre åtgärder som förbundet anser måste prioriteras. Lärare behöver mer tid för att planera, genomföra och följa upp undervisningen, klasser och undervisningsgrupper behöver bli mindre och elever som börjar halka efter måste snabbt få extra undervisning av utbildade lärare.
Förbundet framhåller också betydelsen av de beslutade nationella regleringarna av lärarnas undervisningstid och miniminivåerna för planering och uppföljning.
– PISA visar varför regleringen av lärarnas tid är så viktig. Ska vi vända utvecklingen måste lärare få verkliga förutsättningar att arbeta med undervisningen. Reformen måste genomföras fullt ut och få de resurser som krävs.
Sveriges Lärare vill dessutom att arbetet med reglerade klass- och gruppstorlekar fortsätter.
– Tiden och gruppernas storlek hänger ihop. Mer tid hjälper, men effekten urholkas om läraren samtidigt ansvarar för alltför många elever. Ska vi vända kunskapsutvecklingen måste båda delarna på plats.
Förbundet efterlyser även tidiga insatser för elever som börjar halka efter och anser att stödet måste finnas från förskolan och genom hela skolsystemet.
– Vi vet mycket om vad som behöver göras. Men vi måste också vara beredda att lära av andra länder och följa forskningen om varför resultaten faller. Svensk skola behöver långsiktighet, inte ännu en jakt på en enkel lösning, avslutar Anna Olskog.
