För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolans nationella program. Samtidigt saknade var sjätte elev som gick ut årskurs 9 våren 2026 behörighet till ett nationellt program, visar ny statistik från Skolverket.
Bland pojkarna var 83,6 procent behöriga till gymnasiet, jämfört med 83,4 procent av flickorna. Skillnaden är därmed liten, och Skolverket varnar för att dra långtgående slutsatser utifrån ett enskilt år.
– Skillnaden i behörighet till gymnasieskolan mellan pojkar och flickor har minskat under de senaste tio åren. Den skillnad statistiken nu visar med större andel behöriga pojkar är dock liten, och utvecklingen ser olika ut i olika grupper. Därför är det viktigt att inte dra för stora slutsatser av ett enskilt års resultat, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Bland elever med svensk bakgrund är pojkar för andra året i rad i större utsträckning behöriga än flickor. Bland elever med utländsk bakgrund är förhållandet fortfarande det motsatta, där en större andel flickor än pojkar är behöriga.
Stora socioekonomiska skillnader
Föräldrarnas utbildningsnivå har fortsatt stor betydelse för elevernas resultat. Behörigheten är högre bland elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning än bland elever vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå.
Även skillnaderna mellan skolor är stora. På skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar är andelen gymnasiebehöriga elever 16 procentenheter lägre än på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
– För många elever är behörigheten till gymnasieskolan ett viktigt steg vidare. Att få möjlighet att fortsätta sin utbildning kan ha stor betydelse för vad som blir möjligt längre fram. Därför behöver Skolverket och skolan fortsätta ansträngningarna för att fler elever ska nå behörighet, säger Anna Castberg.
Färre klarar matematiken
Matematik sticker ut negativt i årets betygsstatistik. Andelen elever med godkända betyg har ökat i 12 av de 17 obligatoriska ämnena, men i matematik har andelen minskat med 1,1 procentenheter.
Det är den största minskningen bland de obligatoriska ämnena.
Matematik är tillsammans med engelska och svenska eller svenska som andraspråk ett av de ämnen som elever måste ha godkänt betyg i för att vara behöriga till ett yrkesprogram.
– Det är ofta matematiken det faller på när elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är därför särskilt bekymmersamt att vi ser försämrade resultat just här, säger Anna Castberg.
Störst förbättring syns i svenska som andraspråk, där andelen elever med godkänt betyg har ökat med 3,6 procentenheter.
Betygsskillnaden mellan könen minskar
Trots att var sjätte elev saknar gymnasiebehörighet har det genomsnittliga meritvärdet ökat. Våren 2026 uppgick det till 230,9 av maximalt 340 poäng, en ökning med 1,2 poäng.
Flickor har fortfarande ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar, vilket de haft under hela mätperioden sedan 1998. Skillnaden mellan könen har dock aldrig tidigare varit så liten som våren 2026.
För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk samt i minst ytterligare fem ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst tolv ämnen.
